Rödmosiga tanter och Jämtlands Labero.

Papa De. Vad säger man? Världsklass. Dömd för kvinnomisshandel. I ett rum fyllt med läkare, filosofer, kemister, matematiker å cancerforskare är det Papa De som får ligga. Så är det - och det vet han. Men i Norrland kommer han inte riktigt till sin rätt. För säga vad man vill om Jämtlänningar men så kändiskåta är dom inte. Papa De fick nöja sig med Janne på eftersläppet. Janne är en hyvens kille som kan trolla bort servetter och göra tanter sura. Papa De sken upp som en sol när Janne bad honom spela en av artistens 90-tals hits. Janne är en snäll man. Han har hockeyfrilla å guldkedja runt halsen. Jag gjorde dock bort mig. Inte inför Janne utan inför den kvinna jag trodde var Jannes. Hon hade gett mig the evil eye en längre stund. Då jag omöjligt kunde komma på varför någon i huvudtaget skulle kunna tycka illa om mig utan konkreta skäl så drog jag slutsatsen att hon var så vansinnigt undvikande å föraktfull mot mig för att jag pratade med Janne, the love of her life. Det var inte så. Det var helt enkelt så fruktansvärt att damen med rödmosigt ansikte inte tyckte om mig. Jag frågade om jag gjort något fel. Det hade jag tydligen inte. Hon levererade svaret utan att se mig i ögonen och med den irritation jag brukade visa min bror när han retade mig i högstadiet. Hon berättade skvaller till det manliga sällskapet och förklarade väldigt tydligt att hon inte ville dela hennes heta information med någon som mig. Där stod jag med ett harem av män men det enda jag kunde tänka på var att en rödmosig tant gav mig fingret.