lördag 29 januari 2011

Den ohyggliga förvandlingen.

Nu kommer jag på varför jag har minskat mina krogenexposéer ganska kraftigt det senaste halvåret.

Det är den där förbannade tröttheten, slappheten, inspirationslösheten och totala avsaknaden av livsgnista som man väcks av dagen efter. Torkan i munnen, huvuddunket, den ihopkladdade mascaran, törsten, hungern, illamåendet och känslan av att man borde göra något men man kan inte komma på vad. En obestämd känsla av salt-, söt-, fett-, kaffe- och läskedryckssug. En olustig ambivalens mellan att äta och absolut inte äta - någonsin mer, att dricka litervis med vatten och att absolut inte dricka vatten och därmed tvingas uppleva den vidriga smaken i munnen. En insikt om att man bör gå och köpa toapapper och en pizza samtidigt som det vore en skymf mot all ambition om skönhet och klass. Ett hån mot kassabiträdet på Ica som, inte nog med att hon jobbar helg, tvingas uppleva detta vider och skam för mänskligheten som man har förvandlats till under några timmar av dålig sömn i dimman av spritångor.

Och fulheten. Framförallt fulheten.

Den där fulheten som drabbar en dagen efter. Ögonvitorna som inte längre är vita och de blå-svart-lila påsarna under dem. Blekheten till gränsen mot transparens och de röda prickarna som pryder den ömsom feta - ömsom torra dinosariehyn. De uppsvullna kinderna och dubbelhakan som plötsligt är uppenbar. Den torra, stripiga oformliga Cramerkalufsen och de patetiska ögonfransarna och de rödrosa ögonlocken som plötsligt är imun mot smink och tillsnyggning. Den avskava nagellacken och de svullna krokiga prinskorvsfingrarna. Den abnorma putmagen som mer än någonsin väcker associationer till fattiga barn i Afrika och graviditet i sjunde månaden.

En fantastisk förvandling från den där rätt alldagliga men ändå inte direkt frånstötande bruden i hallspegeln - till den snygga bruden jag såg i spegeln på damernas efter första öl - via det vrålsnygga lyxåket som log tillbaka mot mig i den fjärde ölen - till det vederstyggliga vrak till människa som vaknar upp i ångor av kroppsodörer i min säng dagen efter. Den förvandlingen skulle lätt kunna vara stoff för en Disneyfilm. Fiona i Shreak ligger i lä.

Inga kommentarer: