I väntan på the real thing.

Igår träffade jag Östersund kanske enda hippie. Då menar inte jag inte den typen av låtsashippie som är synliga extra mycket så här när vädret tillåter, ungdomar med illasittande kläder från Uff och Indiska blandat med dyra kängor som de beställt på en engelsk sight med ett halvårs ihopsparade barnbidrag. De som har virkade mössor trots att det är 30 grader varmt i skuggan och har insektsbon i sina stripiga dreads. Nej jag menar något så ovanligt som the real stuff. En överlevare från 69 som på riktigt har levt en kringsvackande, opretentiös hippieliv i nära nog ett halvt sekel. En av de få som överlevde 70-talet och dessutom med huvudet högt. Denna fantastiska kvinna har dessutom inte en enda fluglarv i sitt midjelånga naturligt lockiga blonda hårsvall och hennes naglar är välskötta.

Som en av Jesus lärljungar som i stum förundran lyssnar på Kristus rövarhistorier om en fisk som räckte till 370 miljoner människor och att man efter att ha tuggat på ett kilo vallmoblommor kan gå på vatten tittade jag på denna ytterlighet som, av decennier på varma stränder i Söderhavet och fjärran Östen, bytt hudfärg till en så mörkbrun ton att hon, om det inte vore för hårsvallet och de kritvita ögonbrynen, utan problem skulle smälta in på Togos avbytarbänk. Med yviga rörelser och en cigg i handen berättade hon om när hon som 13-åring rymde från hemmets trygga sfär i Jämtland och drog till Indien och om hennes vardag på en strand i Centralamerika med marijana, dykning, dans och sköna lirare som skiter i PPM och börsen.

Något i dessa isblå ögon fick mig att genast vilja lägga upp en annons på lägan på Blocket och påbörja en utförsäljning av mina tillhörigheter. Jag gjortde det inte. Jag gick på efterfest en onsdag vilket, för vilken svennebanan som helst, kan anses minst lika wild and crazy som 40 år på luffen.

Men drömmen kvarstår om ett bekymmersfritt liv någon helt annanstans. Att köpa en lägenhet på en svensk resort på Grand Canaria räknas inte alls. Det som räknas är antalet sköna lirare på fejan och nätter under bra himmel. I väntan på det nöjer vi oss med att spela efter reglerna; lämna in semesteransökningen i god tid så att vi kan unna oss en kall öl mitt på dagen under yranveckan.